Det är vad vi tar just nu, jag och Lidas, sakta men säkert tror jag att vi är på rätt väg igen.

Förra veckan tränade vi med Andrea och Tindra, Lidas funkade bra och jag är nöjd med träningen.

På fredag har vi äntligen fått ihopa det alla tre, jag, Andrea och Linda, en dag då vi kan ses allihopa, äntligen säger jag!!

Idag blev det fjärr dirigering som tränades, bra men inte perfekt, lätt störd som jag är tänker jag inte tävla förrän den är helt perfekt på träning.

I förmiddags tog vi en promenad på stranden i det härliga vädret.

  Lidas hittade en lustig pinne i havet som han var tvungen att kolla.

  Men nej, den satt fast och gick inte att apportera.

        Lidas hittade i alla fall ett strandfynd i havet

  Något så fantastiskt som ett fiskespö. Gissa om han var stolt!!  

  Och kan ni tänka er, på vägen tillbaka var den konstiga pinnen kvar på samma ställe och den var ju tvungen att undersökas ännu en gång......

  Bästa sättet att torka sig på är att rulla sig på en äng av maskrosor

Jag har funnit en ny favoritkaka att baka.

Mina nya favoriter att baka är de här:

  Så jäkla enkelt, smidigt och otroligt gott till en kopp kaffe, barnen är heltokiga i dem och jag är väldigt glad över att det går så snabbt att göra.

Frys de formade och jästa munkarna, ta upp dem tills fritösen är varm och i med munkarna, vips så är det nybakat.

  jästa och tråkiga

  Ner med dem i fritösen

  låt dem rinna av på papper

  vänd dem i socker eller glasera och dekorera med strössel,

eller gör en grop i mitten i stället för ett hål och pudra med florsocker och fyll med sylt.

  Och sen är det bara att:

Jag som trott att vi var en bit på väg åt rätt håll med Lidas, att han förstått sin plats i flocken och vilken roll han har.

Jag har inte tränat på 14 dar, har velat rett ut konflikter utaför träningen och det har börjat falla på plats, trodde jag......

Häromdagen tränade jag rutan samt apportering med dirigering, båda momentetn gick utmärkt och "L" var het och hade hur kul som helst.

Idag hade jag och Karin stämt träff på klubben och gå igenom Karins program eftersom hon ska vara TL i tvåan på söndag.

Vi kom innan karin så jag började träna med Lidas, när Karin och Ronja kom släppte han totalt, trots nya kommandon gjorde han inga försök att åtlyda utan var helt blockerad på de 2 nykomlingarna, så jäkla jobbigt, så jäkla störningskänslig.....

Resten av träningen gick väl inte över förväntan, bara BLÄ känns det som, men vi ska väl komma igen får vi väl hoppas, nu är han verkligen inte rolig att träna.

  Den andra hunden, han blev överlycklig över att se sin gamla flickvän, det busades på "de gamlas vis".

De träffas inte så ofta nu på gamla dar men för några år sedan tränade och tävlade vi flitigt tillsammans men visst känner de fortfarande igen varandra.

Jag och Foppa fick oss en genomkörare i tvåan vilket Foppa tyckte var väldigt roligt, det är ju inte ofta vi kör på "riktigt".

Nu blir det till att rota fram regelboken och läsa igenom ettans regler,, för på söndag är det jag som ska agera TL till ettorna som är den mest underhållande klassen att titta på enligt min mening

Ledig dag, solen skiner och en massa tankar om macarons eller macaroner som vi säger här i sverige.

Att denna lilla franska kaka kan vara så fantastiskt god, snygg och elegant.

Maie Antoinette sägs ha älskat detta lilla bakverk, ni som inte gjort er historieläxa kan jag berätta att hon var gift med Ludvig XVI av frankrike i slutet av 1700-talet hon satte sprätt på en himla massa pengar, köpte fantastiska klänningar, hade fantastiska fester samt åt bara det mest utsökta man kunde finna. Hennes öde blev dock avrättning med giljotin under franska revolutionen. Slut på historie lektionen!

Första gången jag gjorde macarons var på kallvispad smet, det blev inte bra, de blev fula och sprack, ganska goda dock men väldigt fula.

De andra gångerna har jag använt med av ett recept baserat på sockerlag, lite knep och knåp över det hela, men är man nörd så är man.

Theas Hello kitty macarons blev så här bra:

och här är några barnen dekorerade:

Jag hittade ett recept på chokladmacrons som inte innehöll mandel eller nötter, gjort på mixade chokladkakor.

- death by chocolate!!!

OMG!!!! jag fyllde mina med jordnötsmör och några med hasselnötskräm, säger det igen OMG!!!

supergott !!

Så nu sitter jag här i vårsolen framför huset och njuter av en god kopp kaffe samt fantastiskt goda macarons.

Nästa gång det bakas macarons blir nästa vecka, då har stora syster yster beställt till sin födelsedag, då blir det lite mer färgglatt!

  Ikväll blir det bio, scream 4!

Önskar er en trevlig fredag, ut och mys !

Världens finaste foppa har varit hos veterinären igen.

I fredgs tyckte jag att han kisade med sitt högra öga, inflamation eller skit i ögat tänkte jag, men ögat var inte rött eller irriterat väldigt lustigt minns jag att jag tänkte, spolade ögat med koksalt och det verkade hjälpa Foppa något.

I lördags eftermiddag såg ögat något värre ut, spolade det igen ett par gånger under dagen, men i går, gud! det såg ut som om man tryckt in ögat på honom och att hornhinnan lossnat och låg och skvalpade i nederkanten av ögat.

Men Foppa verkade inte direkt störd av det hela, det är det lustiga.

Jag satte mig och googlade om lossnade hornhinnor och ögonsjukdomar.

Min diagnos på Foppa var att hans hornhinna lossnat och om han inte blev opererad inom snar framtid skulle han bli blind.

Det enda som inte riktigt stämde med andra hundrs symptom på lossnad hornhinna var att Foppas öga inte var gråblått eller hade en gråblå hinna.

I morse ringde jag till veterinärgruppen  i Tygelsjö där vi nyligen blivit kunder.

Leter ni efter veterinär kan jag varmt rekomendera dessa underbara människor som jobbar där, de är helt fantastiska både veterinärerna och djusjukvårdarna.

Foppa fick träffa ögonspecialisten Ida Möller en underbar kvinna som med inlevelse berättade och visade vad hon såg, jag fick en kort anatomi lektion om nerverna till ögat oxå, så inspirerande, det fick mej att vilja bli veterinär för en kort stund.

Det tog inte många sekunder för Ida att berätta att Foppa led av en "lustig sjukdom" som jag glömt namnet på. Denna sjukdom innebär i kort att nerven till ögat blir irriterad/inflamerad av någonting man vet inte riktigt varför.

Nerven klarar inte av sitt jobb att "hålla ut ögat" utan det åker bak något och att blinklocket skjuts fram och pupillen är väldigt liten.

Det är oftast "äldre" golden hanar som drabbas av detta tillstånd, det brukar läka ut av sig självt men det kan ta upp till ett par månader innan han blir återställd.

Man tog sköldkörtel prov och borrelia prov på honom för att se om det finns något som spökar i kroppen, får se vad svaren visar.

Och stygnen på huvudet är borta nu oxå, jättebra.

Lidas och jag var och tävlade i lördags, man kan väl säga att det gick skit eftersom han sket på banan. Är trött på att skriva om dåliga tävlingar nu.

Igår fick Lidas agera lekfarbror när barnens kusin och sambo kom på besök med deras 7 mån blandis.

  Slash!

  Full rulle i lilla trädgården

  Lidas ser inte riktigt bekväm ut....

  Bilden talar för sig själv!!

  Älskade fina farbror Foppa njuter i solen precis som vi andra blekfisar.

Tävling i Sölvesborg denna dimmiga dag.

Idag var det jag som var bra och hunden lite "väck".

Vi hittade inte den där känslan och Lidas var väldigt ofokuserad, men man kan ju inte vara på topp alltid, men att ge honom en massa dk:n gör mig lite irriterad, och alla sega ingångar han plötsligt börjat med, detta måste genast åtgärdas.

Anders Brorsson dömde oss idag, han ska även dömma lydnads sm, en bra domare tycker jag, eller tycker jag så bara för komentaren i pappret om hur jag går på appellplan, eller vad han sa till mej och att jag fick domarens pris för att jag går så rätt? Jäkligt gött för egot i alla fall.

Andra plats och 264 poäng, inget att hurra över......

Jäkligt kul att träffa Carina och Hjalmar igen och alla de andra som tävlade.

Den söta "fågelholken" vi vann.

Väl hemma igen bestämde jag och Foppa för att han faktiskt kunde få springa fritt lite och busa med Lidas, det har ju gått ett par dagar sen hans skönhetsoperation

  Gissa om Foppa gillade att få springa och "spöa upp " lillbrorsan.

Jag tror att vi fallit tillbaka till trenden att nolla ett moment när alla de andra momenten går bra, det är ju lite trist för man vill ju ha alla poäng man kan.

Men missnöjd är jag inte, trots nollan fick vi ett förstapris, 256 poäng. 

Tyvärr lyckades inte Linda och Penny  idag, en del missar, synd eftersom de verkligen förtjänar det där championatet som de jagar.

Att yvonne och Randy hittat ut på tävlingsbanan igen tycker jag är väldigt roligt, det är ett tag sedan vi såg dem.

Jag kan berätta för er som inte vet, Yvonne har sveriges allra första wachtelhund som blivit lydnads champion och troligen fortfarande den enda, starkt jobbat!!

Och  så lite bilder på oss

  Bilden precis efter vi nollat,Vi stod uppställda för att skicka mot konen, Lidas ställde sig upp och laddade mot hindret utan att jag märkte det, här hade vi helt olika fokus, jag på konen och Lidas på hoppet, ni kan ju gissa vad som hände...

ja Lidas valde att hoppa när jag sa "kon", men jag lyckades skicka honom till konen från andra sidan hindret och till rätt apport, men han hade ju redan utfört fel moment.......

Lidas kullbror Hjalmar och matte Carina var oxå på plats, de genomförde ett bra program och vann på 273 poäng.

Guldstjärna till våra träningskompisar Andrea och Tindra som stigit upp i ottan för att åka och titta.

      krankesjöns yellow diamond            &                 krankesjöns green diamond  

Lite duggregn stoppar ju inte en hundtoka som jag från att träna, eller  kanske ska jag tillägga att regnet övergick ganska snart till strilande regn när vi kom ut, men det avskräcker inte oss.

Problemet denna dag var ju att Lidas favvogodis plötsligt tagit slut, dumma jag glömde beställa det när jag beställde mat  . Om man inte har dessa godbitarna   försöker man ju med det man har hemma....., vilket ratades av finsmakaren Lidas som bara nöjer sig med "det bästa" gratis proverna från malmö int

spottade han ut på golvet, medans Foppa glatt snaskade i sig det Lidas ratat.   Nästa desperata försök blev    som gick bättre. Det fick följa med lite sånt i fickan och lite andra godsaker som egentligen var ämnade till tävling.

FF jäkla skitmoment som för ovanlighetens skull gick bra. Tack till Christel blennerup för det!!

Och Linda som påtalat mina stora steg i förflyttningarna.

App. dirr och fjärren gick lysande!!

Jätte roligt.

Är man 2 duktiga goldens så belönas man med

  något riktigt gott, vilket i och för sej medför att man måste stänga träningsväskan ordentligt eftersom tjuv nr 1 tjuvade dessa godbitar ett par gånger när jag vände ryggen till

Grisöron och nån liten burkmat, det är tydligen det bästa en kräsen golden kan få.

Han är fantastisk min gröna diamant!

Gårdagens start på Malmö int kändes helt kanon, visst vi nollade rutan, "diamant grön " tyckte det var onödigt att först behöva springa till konen när man faktiskt kan springa till rutan direkt.

Förra året tyckte Lidas det var jobbigt och hittade inte rutan.

Detta året hade han gett sig f-n på att han skulle visa att han visste vart rutan var.

Han hade sånt go, ingen tvekan att vilja ösa på rakt mot publiken som satt utanför ringen vid rutan, nänä, hans uppdrag var att han skulle in i rutan, för det är jättebra att stå i rutan, det har hans matte talat om för honom sa han.

Efter 2 misslyckade försök att få honom till konen lät jag honom dra till rutan, jag har redan skapat en osäkerhet hos honom i ett annat moment genom att  "tjafsa" med honom på tävling.

Det där får vi ta på träning för tävling ska bara vara kul, inga sura miner!!

Trots nollan vann vi på 254 poäng, så min gröna diamant gick som sa-an  !!

Det fanns ju ett litet missöde i FF, mitt i en halt började speakern i högtalarna  prata om nån försäljning av ngt slag, jag spände mej för att kunna höra vad min  TL sa för någonting, Lidas märkte av att jag spände till, vilket resulterade i ett enormt glädjeskall, inget domaren kunde missa eftersom han stod mitt framför mej, jag fick bita mej hårt i kinden för att inte själv brista ut i ett gapskratt och jag tror att jag i ögonvrån även såg domaren dra på smilbanden.

Komentaren på FF var att i vanlig marsch fanns det inget att säga om, förutom att hunden skallade, men i språngmarsch  trängde han och i sakta marsch vill han sätta sig , betyget 6.5, bättre än förra gången och JAG var 100 gånger bättre på att gå än sist.

EFteråt belönades han som vanligt med sin ceasar och fick en välbehövlig massage av EMMA  vilket jag tror att Lidas uppskattar så här i efterhand.