Då testar vi en ny taktik då!

Efter gårdagens träning måste jag börja inse att det GÅR INTE att träna en Buza på samma sätt som att träna en Lidas.

När jag började träna Sune så var det i stort sätt svart-vit träning, det var ju så man tränade hund lärde jag mig.

Med Foppa fick träningen mer färg, men fortfarande lite gråskala.

Och så fick jag  "Mr right " och vi tränade i regnbågens alla färger, det kvittade vad jag föreslog så sa han alltid Ja, även om det ibland blev väldigt tokigt så ville han göra rätt, och göra det för att göra mej glad & nöjd.

Buza lilla buzfröken, hon driver med mig har jag fått klart för mig nu.

Jag har tänkt att hennes olater nog försvinner när hon blir äldre och att hon kommer att komma på att det är trevligare att träna tillsammans med mej istället  för att hålla på med sina små dumheter hon fått för sig.

Linda påtalade detta för mig igår - hon driver med dej sa hon, ja jag måste nog erkänna, jag har varit för mjuk med henne i vissa lägen.

Nu är det så att det blir ändring på den saken, nu är det ordning och reda som gäller, jag ska inte vänta ut henne, jag ska kräva att hon riktar sin uppmärksamhet mot mig och inte allt och alla runt omkring.

Vi ska träna på att hon tar kontakt med mej och inte att jag tar kontakt med henne, kan inte fatta att jag fallit i den fällan......

Vad fröken B även utvecklat är en av de roligaste lekar en hund kan tänka sig -du kan inte ta mig leken - jag tycker dock  inte den är lika rolig som hon gör.

Vid inkallning kommer hon som skjuten ur en kanon, vänder runt precis bakom på vänstra sidan och stället för att bromsa in och kanske stanna eller sätta sig så gasar hon förbi istället och drar iväg en repa eller tre.......

Det ser med all säkerhet roligt ut, men det är fan inte roligt, det vet alla som varit med om det.

Efter att vi tränat så brukar vi gå och rasta hundarna, Linda och jag, passa på att snacka en himla massa skit.

Det blev ingen lekstund för Buza igår, hon var så inställd på att leka med Izzie och var totalt blockerad, jag ville att hon skulle gå ordentligt i koppel, stannade och väntade på att hon skulle vända om och ta kontakt, något som vi gör dagligen, igår fanns inte den tanken hos fröken B, jag tog ngt steg bakåt men inte det hjälpte iheller,

Linda ifrågasatte om hon Buza visste vad jag förväntade mig av henne, förklarade att så här gör vi dagligen, ibland flera gånger  om dagen.  Gör ni? frågade hon, hur upplyftande var inte det liksom, hade bara fattats att hon lagt till - det märks inte.......

Gick iväg ett par meter med Buza för att försöka förmedla att jag oxå var där, ingen respons över huvud taget, försökte mej på att säga åt henne att sitta, inget gick in, hon skulle bara till Izz, det var det enda som existerade i hennes huvud.

Surkärring som jag är gick jag iväg med hårbollen och satte henne i bilen.

Rätt eller fel - jag vet inte det var den enda lösningen jag kom på då, jag kommer att fortsätta med detta, hon ska inte få byga upp nån enorm förväntan, det är minsann inte säkert att det blir nån lek liksom.

Idag spårade vi för tredje gången.

Hon börjar bli duktig tycker jag, börjar förstå situationen och tvekar inte längre.

Gamla Foppa loppa fick oxå spåra, i vanlig ordning måste man ligga på så att han inte går ur och börjar leta efter sorkhål istället, måste säga att han skötte sig ganska hyfsat.

Imorgon är det avslutning på valpkursen, jag ska ha lina med mig om det ska göras någon form av inkallning, för hon ska inte få dra iväg igen den där lilla.