Nytt ställe att träna på idag, idag valde jag att åka till östervångsparken och träna, lilla B brukar ju inte gilla det här med nya platser.

Ett gäng dagisbarn & några fröknar var perfekt störningsträning, där de satt och fikade precis bredvid gräsplätten, samt att några av barnen rörde sig av och an lite hit och dit.

Satte fast hundarna i kroken i marken och satte upp rutan med band, la target i mitten.

Buza hade tydligen studerat mig noga för när jag knäppte loss henne travade hon självmant med bestämda steg rakt in i rutan och ställde sig på plattan, TJOHO!!!- glädjen var total, hon kan- hon förstår !!

2 gånger till och de gick lika bra, jag kan inte riktigt förstå att hon jag brukar träna med- hon som går ut för att träna vittring och glömmer vittringspinnarna ett flertal gånger- att hon ser vilken nyckel som passar min hund.   

Att hålla vittringspinnen går sakta sakta åt rätt håll, har börjat mer och mer med omvänt lockande och det tycks vara rätt på henne.

Klossen - hon rör sig fint runt, nu ska vi bara jobba med att hon håller rätt pos. vid sidan.

Sitt kvar-  jag har fegat och fegat, hållt mig nära henne hela tiden, tänkte att nu måste jag ju lite på henne att hon förstår, att gå runt henne i en cirkel på en meter är inga problem, gå fram och tillbaka och runt på båda sidor , inga problem, till och med när jag går och ställer mig bakom henne sitter hon fint utan att vända sig om.

Prövade att gå rakt ut ifrån henne, men efter 5 meter kom hon, för långt med andra ord, jaja, man måste chansa ibland för att veta med säkerhet, bara till att backa bandet igen.

De andra hundarna jag tränat har jag vid ingångarna från ställande & läggande under gång gått in på hundens vänstra sida och vänt upp.

Med Buza planerar jag att gå runt henne, så tränar vi ju en början på Z:at på samma gång.

Dagens förlust - vi blev av med den enda bollen buza verkligen tycker om, en ceriserosa geleig boll, en sån som studsar på vatten, kommer inte ihåg var jag köpte denna, hoppas att vi hittar en likadan igen.

Dagens Buzaträning blev helt olik den förra träningen, gud vad duktig hon var idag, min lilla trollunge

Foppa tränade oxå lite, lite slalom mellan benen och rutan.

Lydnaden tycker han inte längre är så himlastormande rolig, han gör det jag ber honom om men glöden finns inte där, inte som när vi bara tramsar.

Och så tycker han att han är tillräckligt gammal för att göra precis som han vill, låtsas att han inte hör när jag jag kallar, utan går på sitt eget håll, för hör det gör han , jodå, hade jag prasslat med en  påse hade han varit snabbare än vinden.

Foppa har alltid varit en självständig själ, en oerhört trevlig hund, men ganske svårmotiverad att jobba.

Just den här självtändigheten har bara blivit större ju äldre han blivit, att han struntar , ja rent ut sagt skiter i att komma när jag kallar gör mig inte så glad, jag vill ju ha en ovillkorlig inkallning, kallar jag så vill jag att du kommer NU och inte sen.

Tyvärr är vi ganska ofta oense när det gäller den biten så nu är det mest" no more freedom for him" när vi är ute på promenad, koppel på helt enkelt.

Och så var det ju den mest oförskämda kommentaren jag fått någonsin tror jag och den kom från min son idag..

-mamma ska du tävla lydnad med Buza?

- Ja, jag hade tänkt det

- haha ni kommer att vara de största losers,

- va,varför det?

- jo för hon är ju så efterbliven!!!!

Vad svarar man på det!?

jag sa ingenting alls, med ett flin på läpparna tänker jag, vänta du din lilla skitunge, om 3-4 år, då kommer den här knasiga hunden att vara en alldeles utmärkt elithund, bara vänta så ska vi visa vad vi kan,   jag och min knäppfia.