Från och med nu ska jag göra allt i min värld för att inte ta åt mig vad folk runt omkring har att säga om mej och Buza.

Jag är så trött på folk som har mycket att tycka om andra och hur de tränar hund.

Vad är det som gör folk så negativa? Är det avundsjuka?

Varför tror folk att jag har bråttom för att jag "tränar "elitmoment med min unghund?, du hör och läser men ser inte hur jag tränar så varför bryr du dej? lägg energin på dej själv och din hund istället.

Att jag ibland har svårt att förmedla mig till min hund har inget att göra med att jag pressar henne, att det blir missförstånd har att göra med att jag ännu inte riktigt förstått hur hon fungerar, jag lever med min hund i snitt 18 timmar om dygnet och är den som känner henne bäst och vet vad hon klarar av och vad hon är mogen för.

Så vad vet du som ser henne ibland eller än värre du som aldrig träffat henne men ändå har åsikter.

Är det för att man inte lyckas själv som man måste snacka skit om andra? Mår man bätre då?

Minns när jag tävlade med både Foppa & Lidas i elitklass, blev det fel på ngn tävling så var kommentarerna många, jaja, lika gott, men herregud det är en elithund, det borde den väl klara av.!!

Vad är det som gör att det är ok med flera nollor i de lägre klasserna men inte i de högre, varför ska det inte få gå fel där? det är ju av felen vi lär oss.

Att det går så långt att folk som är fruktansvärt duktiga lägger av med en gren på grund av skitsnack är så synd.

Vi brinner alla av en passion att träna och tävla med våra hundar, så varför ska vi få skit för det?

Irriterad la jag upp frågan i en liten gupp om lydnad på fb  med väldigt duktiga hundmänniskor hur de hanterar saken.

Svaren att inte lägga energi på vad andra tycker och att lägga den på sig själv och hunden, gå på magkänsla vad som är rätt och fel,

samt det bästa av allt!

Ett motto jag ska leva efter från och med nu,

"Det viktigaste är att man har kul - hur man har kul ska andra skita i "

Tack för den Thomas ödmjuk Fransson!!